dagen efter
Precis som jag misstänkte pratar jag idag med något beslöjad stämma, ger dock en viss sexighet åt rösten, tycker maken i alla fall ;) Även om jag har träningsvärk i muskulaturern runt stämbanden idag, så var det väldans roligt att sjunga igen och träffa alla körkompisar.
Ibland undrar jag om dessa kompositörer som Bach, Mozart, Händel, Duruflé + alla andra som jag inte kommer på just nu, hade nån form av hatkärlek till sopraner. Ibland verkar det som om de har skrivit stämman bara för att djävlas så mycket som möjligt, samtidigt som det ibland känns som om vissa delar är skrivet för att det ska vara så lätt och vackert som möjligt. Undrar om det finns nån forskning på detta område?
Elin och jag besökte en av stadens pubar efter rep. och där blev vi sittande alldeles för länge med tanke på dagens jobb. Att kunna sitta så och avslappnat prata med sin äldsta dotter om i princip allt i livet är en häftig känsla. Speciellt som hon berättade att hennes bästa kompis aldrig skulle kunna göra det med sin mamma. Stackars både kompisen och mamman!
Ibland sträcker jag på mig lite och tänker att man får de barn man förtjänar.
Hittade födelsedagstestet hos alex via batbut. Det var en hel del som stämde men jag var lik Yoda som person...undrar just
Snart tänker jag flexa ut och ta mig hemåt i solskenet, måste ju ladda inför måndagens resa till IKEA!
Undrar just vilket som är det bästa sättet att ladda på. Läsa IKEA-katalogen, inventera huset om det är något som bara absolut måste bytas ut, läsa ut den senaste boken av Dan Brown, tvätta och stryka eller bara dega i soffan med hunden eller varför inte krypa in vid elementet och ta igen mig?
Ibland undrar jag om dessa kompositörer som Bach, Mozart, Händel, Duruflé + alla andra som jag inte kommer på just nu, hade nån form av hatkärlek till sopraner. Ibland verkar det som om de har skrivit stämman bara för att djävlas så mycket som möjligt, samtidigt som det ibland känns som om vissa delar är skrivet för att det ska vara så lätt och vackert som möjligt. Undrar om det finns nån forskning på detta område?
Elin och jag besökte en av stadens pubar efter rep. och där blev vi sittande alldeles för länge med tanke på dagens jobb. Att kunna sitta så och avslappnat prata med sin äldsta dotter om i princip allt i livet är en häftig känsla. Speciellt som hon berättade att hennes bästa kompis aldrig skulle kunna göra det med sin mamma. Stackars både kompisen och mamman!
Ibland sträcker jag på mig lite och tänker att man får de barn man förtjänar.
Hittade födelsedagstestet hos alex via batbut. Det var en hel del som stämde men jag var lik Yoda som person...undrar just
Snart tänker jag flexa ut och ta mig hemåt i solskenet, måste ju ladda inför måndagens resa till IKEA!
Undrar just vilket som är det bästa sättet att ladda på. Läsa IKEA-katalogen, inventera huset om det är något som bara absolut måste bytas ut, läsa ut den senaste boken av Dan Brown, tvätta och stryka eller bara dega i soffan med hunden eller varför inte krypa in vid elementet och ta igen mig?
posted by Sallin at fredag, september 02, 2005
6 Comments:
Va, har du snott bilden hos mej,,,
Underbart när döttrarna kommer så där "nära".
Tyvärr är ju dessa "tester" på engelska, och därför ingenting för mej,, så jag är lyckligt ovetande.
Gjorde också ngt test, kommer inte ihåg vilket, men jag blev också Yoda!
"May the force be with you"...
Rita! näe jag har snott bilden hos dig utan fått den av min kära syster! Försök med testen ändå, det är mycket enkelt.
mamma mu! "and with you"... :)
En gammal körledare jag hade, Gerhard Dornbusch, (som startade promusica-rörelsen) sa att kompositörerna skrev det vackraste för sopranerna eftersom de ofta var gifta med en sopran, och den tråkiga stämman fick altarna - såvida kompositören inte var gift med en alt, för då skulle han inte våga skriva en tråkig utfyllande altstämma. Själv var han gift med en alt...
Jag åker ofta på att sjunga andrasopran eftersom jag kan sjunga ganska så rakt av från noterna, men det är sååååå tråkigt. Utfyllnadstoner!
Nu måste jag försvara de gamla mästarna: T.ex Bachs h-mollmässa, som är det slitigaste och högsta jag sjungit: Den är skriven för gossopraner vars stämband inte var förstörda av luftföroreningar och därmed var naturligt högre än dagens damsopraner. Även flickor kom högre upp förr när idealet låg högre. Numera ska man vråla rocksånger i djupa altlägen... tyvärr. Och så undrar man varför barnen inte kan sjunga rent. Höj!!! Då kommer de i rätt läge och kan sjunga rent.
(Oj, blev visst en liten föreläsning i mitt favoritämne!)
Bloggblad! H-mollmässan har vi inte sjungit än, eftersom vår dirigent inte känner sig mogen för detta verk även om vi har lobbat för det.
Egentligen är det inte bara sopranerna som får slita, tenorerna klagar också emellanåt :)
Det är väl också så att det för det mesta, ställs högre krav på kapaciteten hos sopraner och tenorer.
Skicka en kommentar
<< Home